Ja vad gör man en lördag kväll när godispåsen tagit helt slut, karln snarkar bredvid så sött och man inte vågar somna av rädsla för lillens krupp?
Datorn är inte så dum ändå...



Man leker med photoshop och försöker lära sig lite nytt (allt är i och för sig nytt för mig...)

Idag har jag fått en gigantisk, supervacker vit orchidé. Vissa kunder älskar man!!!



Och tack för all svamp och äppelmos. Mutor fungerar ;) Puss puss puss å massa kramar!!!

Nästa kategori är dagens jobb:

      Före                        -------------->                    Efter


          Lite orchidéer är inte fel en lördag.

Jonny har varit och hämtat vår (hrrrrm..... sin) nya bil idag. Så, nu står det alltså en svart Chrysler Grand Voyager på  vår
uppfart. Och faktiskt, den är helkul att köra. Det lilla jag nu fick prova.
Imorgon bär det av till Bauhaus i Sundsvall. Vi ska handla skithusstol (okej - toalett) och handfat. Söndagsnöje för en karl med andra ord.

Lillen har faktiskt sovit. Till och med jag fick en par timmars sömn i natt  trots oron. I och för sig inte konstigt med alla mediciner i kroppen som de petade i honom i Hudik. Tackar gudarna för att det finns hjälp att få såna här gånger. Visserligen 40 långa minuter bort, men ändå. Idag är han pigg som vanligt och på väg med Jonny och brorsorna för att hämta nya bilen i Uppsala.

Själv är jag strax på väg till jobbet. En härlig dag väntar, det är jag säker på =)

Igår kväll tassade jag runt och kikade bloggar. Och jag blev förvånad - minst sagt. De bloggar som är allra mest lästa handlar om pinsmala modelltonåringar med iq noll vad jag kunde lura ut. Ok, kanske en smula elakt. Pinsmal-ja, modeller-ja, men kanske har de en form av intelligens som för mig är oupptäckt. Vad vet väl jag?
Vad i hela herrans namn är meningen med att lägga ut 1000 bilder på sig själv i olika positioner med 10000 olika plagg på varje?
Visst. Jag har ju aldrig fattat det här med modeindustrin, det kan de som känner mig intyga big time.
Meeeen snälla, jag vill ju läsa smask och härligheter och elakheter och roligheter, inte om nya brallorna från Gina (som min häck aldrig kommer att kunna klämmas ner i) sedda ur 7 olika vinklar... Please?
Jag är en stor fan av Ruby Wax. Love her!!

 

Nu vill jag ha SOMMAR!!!

...om jag har sårat någon. Jag vet mycket väl att det finns helt underbara sköterskor och kanske en och annan toppenläkare som tycker att jag är orättvis i föregående inlägg om vårt sjukhus. Ta för all del illa upp  endast om du känner att du är värd den kritiken.
Jag drar inte alla över en kam, så omogen är jag inte. Jag vet att det är flertalet sköterskor och läkare som skippar rast och kortar lunch för att tala om för lilla tant Agda för 100e gången den veckan att värk i stortån inte är dödligt och inte kräver medicinering.
'
Jag är bara heligt, pissigt förbannad, det är vi många som är i dagsläget.

Vart fanken går då våra skatteslantar? Till politikernas plånböcker och deras luncher på Statt?
Till "jättefina" rondeller med konstverk som endast används som toalett av a-lagarna och krogens gäster vid sen timme på dygnet? Till kompetenta lärare i våra barns skolor?

Inte vet jag, jag bara spekulerar jag...

Hudik vinner lätt. Om man mäter sjukhus. Vi har ju inte direkt vad man kan kalla sjukhus här. Det vi som har små barn...

I skrivande stund sitter jag och väntar på att Jonny och Kean ska komma hem från Huddik.
För en par timmar sedan blev det akut ambulans pga av att Kean fått vad vi tyckte var en mycket liten förkylning. Men...
Lillen hostade, kräktes och till sist fick han inte luft. Lite, lite förkyld har han varit, men inte något så det stör direkt.
Ändå är det samma scenario varje gång han blir lite snorig eller hostig.
Nu först har de konstaterat krupp. Tack och lov för det, då vet vi i alla fall.
Jag vågar inte ens gissa hur många gånger vi har ringt samt varit upp till Söderhamns jäkla (nu är jag arg) sjukstuga med alla dessa olika läkare som jazzar runt i sina tofflor och hummar som om de nallat på medicinförrådet.
Inte ett skit har det hjälpt, utan i stället har vi blivit hemskickade med rekommenation om att ta en alvedon och återkomma om det bli värre.
Gissa vad? Det blir värre. Alltid.
Så, en diagnos som de kunde ha ställt för flera dagar sedan om de lyssnat på lillen och på oss som föräldrar gled helt igenom deras fingrar. Och så här har det varit länge...
För en par år sen bröt Max fingret men blev hemskickad av läkaren med en spjälning som ramlat av innan vi nått entrédörren. Trots röntgen, trots att hans stackars finger antog storlek badboll, trots att han sa att något var väldigt fel.
En mycket generad sköterska ringer  upp oss dagen efter och ber oss komma upp igen. Fingret är typ - av. Varför är jag inte förvånad?
För ytterligare ett par år sedan blev Nick (och jag)  närpå avvisade från sjukan trots att han var avsvimmad och  okontaktbar. Nej då, han var bara jättetrött enligt en läkare (som aldrig förr träffat Nick). Envis mamma fick rätt (med hjälp av en karl från ambulanspersonalen). Nick hade vid 4 års ålder blindtarmsinflammation.
Jag kan göra en lång lång lång historia kort genom att säga följande: etc etc etc...

Och jag har ändå haft relativt små bekymmer. Jag känner en större bunt människor som har betydligt värre saker att förtälja om vårt kadaver till Kalle Anka-sjukhus.

Men är det nån läkare som bryr sig då? Hm, jag vet fan i mig inte. För det mesta lyssar de inte ens på vad man säger, och är du inte döende så kom för sjutton inte in på jouren. Problemet är att OM du kommer in på jouren så är uppskattad väntetid i Söderhamn ca 4-6 timmar. Så kom förresten INTE in om du är döende. Åk direkt till krematoriet.

Vad säger ni om det här då? Da Vinci kan sticka och gömma sig...

                                Allt är ritat med krita. Hur gör man???