Jo, jag kunde inte hålla fred på mig härom dagen. Resultat: En efterlängtad piercing.
Jag har länge velat göra en smiley, men inte vågat. I hela två år har jag funderat. Är man för gammal? Gör det ont? Blir jag tagen för psykstörd eller rebell? Svaren är:

-Man är aldrig för gammal.
-Nej, det gjorde inte det minsta ont. (Bara att låsa ringen, för det nöp till lite då).
-Det finns en del som redan anser mig vara störd, så varför inte ge dem lite vatten på kvarnen, hey? Så har de något att berätta för tjejerna på jobbet imorgon lagom till niofikat? Den bjuder jag på!
-Rebell, hell yea!! Jo, jag är en vild en jag, det kan ni som känner mig intyga... =P (Tåkigare människa än jag existerar troligen inte i Söderhamn...)

Men gissa vem som just nu är nöjdast och stöddigast i länet?? =D
Okej då, den kanske inte får sitta mer än några veckor, men jag vågade ändå göra den. I alla fall.
(Sandra, hoppas du gillar mig ändå, fast jag är en liten härmis?) 
                          
                                 

Så här ser sambons huvud ut efter en arbetsdag utan keps (observera arbetsskadan i pannan med)



Så här ser mitt huvud ut efter att ha köpt ICAhårfärg (hoppas Magnus inte gråter ihjäl sig nu....)

Jahapp. Lite bakgrundsfakta:
Varje år mot våren till färgar jag av håret för att bli aningen (eller mycket) ljusare till sommaren.
Idag blev det lite annorlunda än annars. Min sedan länge beprövade hårfärg fanns inte, så jag köpte en annan.
Det gör vi inte om...