Jag har äntligen hittat kabeln till kameran, självklart var maken (as usual) totalt oskyldig *skämmas* Jag hade så fint städat jag, och lagt sladden bland nintendokablarna....
Här är lite bilder på delar av huset, lite suddiga men de får duga. Håll till godo!


 
Hallen. Min tomtetapet är fin faktiskt! Men röd...  

Köket.                   

 
Andra halvan köket.

Motsatt sida köket. =)

På studion är det lugna gatan, så lugnt det nu kan bli i alla fall. Här kommer lite bilder på vad jag sysslar med om dagarna:



Minnestatuering.


Hyllning till Nintendo =)

På dagarna har jag massor med kul grejer i kolan som jag vill skriva på bloggen. Men av någon anledning falnar tankarna totalt mot aftonen. =(  Kanske får börja inse att jag är senildement ändå och börja föra anteckningar. Hm...

Jag har i samförstånd med min hjärna bestämt att jag tänker börja ta in piercingsmycken och kanske lite kläder till studion igen. Och jag som absolut inte skulle hamna där - igen. Men jag saknar mitt bling i kassadisken när jag är ute på motionsrunda i studion, det glänser så fint tycker jag.
Diamonds are a girl's best friend... *trallar glatt*

Åsså har jag varit megaduktig igen (tääänk vilken pärla jag är, he he) och sorterat papper hela kvällen. Så nu blir revisorn glad får jag hoppas.
Jag sköter mig! <---blåser upp mig som en tupp i hönsgår'n.

Nu är det natta!

Vi är lite sura jag och maken nu. Och ungarna. Och djuren.

Dagen var bra fram till damen från mäkleriet hörde av sig om uppvärderingen av huset. Gissa vad?
Huset är nu värt mindre än det var innan rustningen. Ändå har vi (eller snarare Jonnyboy och till viss liten del pappsen) dressat kök, hall, matsal och dusch från topp till tå. Alla vitvaror i köket är bytta, och allt är nytt och tip top. Plus installation av luftpump och fläktar mm.
Men, ändå fick vi kåken lägre värderad, och det känns så jäkla orättvist med allt slit Jonny har lagt ner. Och vad hade den sköna bönan från Länsförsäkringars sketna tillhåll för anledning att helt plötsligt sänka värdet på huset? Jo, det ska jag tala om för er!
Hon sa att tyvärr hade huset råkat bli för högt värderat tidigare, innan vi köpte det. Men oj då, det "glömde" de informera oss om... Hm, vaffö då då? Och så påpekade hon att huset faktiskt varit svårsålt (under bankkrashen, wonder why???) innan vi köpte det. Men när vi skulle köpa huset minsann blev vi flera gånger upplysta av samma mäklare vilket himla bra pris vi fått som lyckats damma in ett sånt skambud på det jättejättefina huset.
För oss låter det rätt skumt! Döm själva.
Så, det enda rätta i detta läge är att be om en ny värdering av opartisk mäklare. Om domen blir lika så FINE, det kan vi ta. Lovar att inte sura vidare i så fall.

På studion har det varit lugna gatan idag. En av våra absoluta stammisar fyllde år så jag köpte med en rejäl tårta och firade lite. Alla dagar är tårtdagar!!

På förmiddan fick jag ta en tur - igen - till skatteförvaltningen. Samma trevliga människa som i förrgår (jag har nu bekräftat att hon faktiskt heter Lena) satt där, och jag fick åter igen ett jäkla bra mottagande. Vilken härlig människa!
Så, nu har vi rett ut allt som har med min stackars anställdas skatt och avgifter att göra, vi har rett ut alla andra papper med, och vi har rett ut att jag inte är den kompletta nolla jag trodde mig vara.
För vet ni vad? Inte en siffra hade jag räknat fel i alla papper som jag har fyllt i, HURRA HURRA! Jag gillar mig själv såna här dagar, för då känner jag mig duktig. ♥
Jag har även skaffat en herrans bra revisor som inte är snobbig, inte är självgod och är helt normal och supertrevlig att prata allvar med. Me like a lot!
Så, Fias lilla liv artar sig. Och så långt jag kan se är ingen olycka i sikte ännu. Men det lär väl komma antar jag. Det vore ju synd att låta lilla mig vara glad och lugn alltför länge, eller hur Gud?! *grälar lite med blicken skarpt stirrande uppåt*

Kamerakabeln är fortfarande borta, så imorgon grejar jag nog en ny. Puzz