Fanken, nu rullar livet utför för mänskligheten! Jag har bara gjort en gadd idag, lillen kom hem från dagis med blöjan hängande i ena byxbenet och vår katt äter apelsin. Jo, det är sant. Var är världen på väg??


Dagens gadd. Ett hjärta med ros, pil och båge på den vackra Sarah. Den sitter faktiskt i armvecket!

Många har mejlat och frågat över min kölista. Jag är bokad till september som det är nu.

Tack alla goa för de fina kommentarer och allt beröm jag får! =)

Till lunch åt vi broccolipizza (that would be me...) och entrecote med frittisar. Inte särskilt nyttigt, men gött! Jag kan tyvärr meddela att jag bara åt en liten bit pizza, och sedan nöjde mig med att bara käka upp de knapriga broccolikvistarna. Inte kändes det ett dugg nyttigare för det heller.
Pizza är inte min grej. Det gäller bara att komma ihåg det nästa gång jag blir sugen.


Jonny njuter av den himmelska friden i stora stan. Sån här mat finns inte hemma minsann!

Jag måste ha tröstfika när de petat mig i ögonen klart för dagen. Toscan är min, kladdkakan med grädde är Jonnys. Av någon märklig anledning behövde båda tröstfika. Kan bero på alla sirener och allt stoj i denna staden... Och att jag råkade krascha vår nya bils framsida mot en trottoarkant. Sorry darling, jag frågade om du ville köra...


Fotnot: Detta isté sägs innehålla grönt té och citrusfrukt. Vid närmare anblick innehåller det bara 0,2 % té. Alltid hittar man något att gnälla över, he he.

Trots att Stockholm försökte ta min själ idag så hade jag ändå lite ork kvar till tatueringar när vi väl landade i trygga Söderhamn. Detta är vad jag åstadkom på kvällskvisten:



             

Oki, jag kan få vissa minuter av svaghet då jag gillar den stora betongstaden med.


Tunnlar. Love it! Synd att de inte är längre. Och synd att man nästan tappar radiokanalen Bandit när man kör igenom dem.


Var annars kan man hitta broccolipizza med mögelost och vitlök? =)


Man fnissar åt tanken på var en stockholmare kan tänkas hitta och klippa gräs. Förlåt att jag är så fördomsfull *håller inne ett asflabb*


...och Jonny bara ler. Min tokiga make gillar att köra bil i denna galna stad. Men är han glad så är jag glad.

Också ska jag och Malin dejta här i helgen. Jag ska försöka vara snäll och tålmodig norrlänning och inte göra bort mig. ;)

Detta är några av anledningarna till att jag inte gillar vår huvudstad:


MASSOR av trafik och fotgängare över allt som stör min framfart!  Och alla tutar ilsket när man fastnar i en korsning. Detta är orsaken till att Jonny gärna får köra bil i denna staden.


De bygger överallt - hela tiden. Stort och gärna i betong. Ugly!!


Man hamnar alltid bakom en fet tradare så man missar alla viktiga avfarter. Så, man tvingas till sist att åka till någon läskig avkrok och leta vändplats och försöka komma på rätt spår igen.

Jag har överlevt dagen i Stockholm. Ha!! Alla undersökningar gick strålande- de vände mitt ögonlock ut-och-in, petade med topz, lyste med terrorlampa och trixade. Resultat:
Jag slipper åka till St Eriks på ett bra tag. De har delegerat om mig till Huddiks ögonavdelning. Fine for me, det är inte så spännande att åka så långt för lite peta i ögat...
Jag önskade mig ett av alla kort de knäppt på mitt öga (finfina närbilder) i avskedspresent, men nix. Snåljåpar!!

Jag är nervös inför besöket hos lilla doktorn idag! =/  Inte gillar jag Stockholm så mycket heller. Hets, stress, köra fel, köra mer fel,  å dåligt väder idag dess utom...
Det är inte särskilt kul att bli pillad i ögonen (eller ögat rättare sagt). Men jag brukar överleva. Ibland.